”Släpp fångarna loss, det är vår!”

Våren är en tid då livet segrar över döden och kylan. Vi gläds åt varje litet grönt skott som visar sig på marken eller i träden. Det som sett så dött ut får plötsligt liv igen. Värmen och solen kommer tillbaka. Det är så upplivande och man får ny kraft och ork. Det är som om själva livet som var fångat djupt under ytan plötsligt blir frisläppt!

Men många befinner sig ändå inom lås och bom. Inlåsta av sig själva eller andra. Frusna relationer människor mellan. Oförrätter som rotat sig och blivit bitterhet. Bitterhet är ouppfylld hämnd har någon sagt. Om man går omkring och är bitter sprider man en kyla omkring sig. Och man blir en fånge plus att man binder andra också. Men det finns en nyckel som låser upp...den nyckeln heter förlåtelse.

Jag var själv med om en traumatisk händelse när jag var 16 år. En person som jag såg upp till, en som hade en ställning av auktoritet och förtroende, försökte närma sig mig på ett väldigt otillbörligt sätt. Vi var inte släkt eller nära vänner men fanns i ett sammanhang tillsammans med många andra som träffades varje vecka. Jag kunde inte berätta detta för någon, för vem skulle tro mig? Istället försökte jag hålla det nere, djupt i mitt inre och låtsas som om inget hade hänt.

Men jag låste inte bara in minnet utan också mig själv. Jag var under ca 10 år bunden på olika sätt av denna händelse. Min relation med Jesus var väl bra men jag hade ingen frimodighet att uttrycka den, kunde inte be tillsammans med andra. Jag var helt enkelt inte fri. Till slut kände jag att nu går det inte längre och jag tog kontakt med en själavårdare. Efter ett långt samtal och mycket bön kunde jag äntligen förlåta den här personen som gjort mig illa.

Vilken befrielse!!! Det var som om all unken instängd luft äntligen kunde vädras ut ur mitt inre. Som en vårstädning efter en lång och kall vinter. Jag förlät och all bitterhet och skam försvann. Och det bästa av allt är nog att även den personen som fick min förlåtelse, också kunde bli fri.

Att förlåta är livsviktigt! Jesus säger att för att vi ska kunna bli förlåtna måste vi förlåta. Inte bara en gång utan ”sjuttio gånger sju”, alltså hela tiden. Vi har allt att vinna, ingenting att förlora utom en tung ryggsäck av bitterhet och smärta.

Forgiveness does not change the past, but it does enlarge the future...