Året var 1996. I januari drog flyttlasset från Rusksele i södra Lappland till Ullånger i Ångermanland. Bosse arbetade som pastor i pingstförsamlingen där. En helg var vi tillbaka i Rusksele för att städa ur vårt hus som vi skulle hyra ut. Jag hade så mycket värk och smärta i min fot. Skiktröntgen hade visat att brosket i stora fotleden var helt borta och ben nötte mot ben. Det fanns inget annat att göra än att steloperera leden. På ortopeden i Umeå hade jag fått två tider för operation. Men jag sa nej till båda. Orsaken var helt enkelt att jag var så fruktansvärt rädd. Dels för själva operationen men också för att benet skulle bli flera centimeter kortare.
Inom mig kände jag också att jag måste ge Jesus en chans. Under hela min uppväxt, både under nätterna på sjukhuset i Umeå men också hemma i vardagen, hade jag ofta känt en övernaturlig närvaro. Jag pratade ofta med Jesus och ofta svarade han med att lägga en osynlig men varm ”filt” över mig. Det är det närmaste jag kan komma i att försöka beskriva hur jag upplever Hans närvaro. Jag tänkte att ”Jesus har ju varit med mig hela tiden, han vet ju hur min fot ser ut, om någon kan fixa den är det ju han!”
Nu hade vi tagit en paus i städandet och ätit middag hemma hos mina föräldrar. Jag gick upp till mitt gamla flickrum, satte mig på en stol och började prata med Jesus. Egentligen var det mer ett rop. Desperat; ”nu orkar jag inte mer, det gör för ont. Vad ska jag göra?” Plötsligt kände jag en stark och varm hand på min axel. Han var där! Jesus svarade direkt inte bara med den ”varma filten” utan jag fick fysiskt känna hans beröring! Inga ord kan beskriva vad som sedan hände. Men jag kan säga att vara helt omsluten av Jesus är det häftigaste och underbaraste jag nånsin varit med om! Det var som att sitta i hans knä och lägga huvudet mot hans hjärta. Varje hjärtslag var en dos av han kärlek!
Vad hände med foten då? Och vad sa läkaren när han fick höra detta? Det berättar jag om i nästa inlägg.
”Impossible situations can become possible miracles”
Sån häftig upplevelse mamma! :)
SvaraRaderaSpännande läsning! :)