Skadad i en trafikolycka!

Ofta kan man läsa små notiser om trafikolyckor med bara lindriga skador som följd. Och man tänker, skönt att det inte blev värre...

För precis ett år sedan kunde jag läsa om mig själv i just en sån notis i tidningen. Vi var på väg hem efter att ha varit ute och handlat. Det var snömodd och ganska halkigt ute på gatorna. Vi bromsade in och stannade för en fotgängare vid ett övergångsställe. Plötsligt small det till ordentligt. En annan bilist krockade med oss bakifrån. Först kände jag ingenting alls. Tänkte på äggen som vi hade i en kasse bak i bilen. Men äggen klarade sig, det gjorde inte min nacke.

Vi kontaktade polisen som i sin tur ringde efter ambulans eftersom jag hade nacksmärtor. Så räddningstjänst, polis och ambulans kom till platsen. En korsning mitt i Karlshamn. Kanske inte såg så allvarligt ut. Men vår bil blev så pass skadad att den inte gick att reparera. Beroende på bilmärket och att vi hade dragkrok blev smällen värre. Den andra bilisten som orsakade olyckan fick böter. Han låg alldeles för nära och körde alldeles för fort. Men det blev ju bara lindriga skador, eller...?

Efter att ha legat med nackkrage på akuten i mer än 5 timmar kände jag mig ganska mörbultad.

Fick senare veta att jag hade en whiplashskada grad 3. Den blev värre eftersom jag tittade åt vänster när det smällde. Tänkte att med hjälp av sjukgymnastik och träning skulle det bli bättre så småningom. Men så blev det inte. Nu när ett år har gått så minns jag inte hur det känns att ha en frisk nacke. Jag lever med smärta, låsningar och domningar varje dag. Yrsel, huvudvärk, sömnrubbningar mm. Men det var ju bara en lindrig skada! Tänk efter nästa gång du läser något sådant.

För alla som tror att jag deppar pga detta kan jag bara säga att jag tror fortfarande på ett helande, om jag inte gjorde det hade jag nog anledning att deppa.

Och du, kör försiktigt!

For every mountain there is a miracle, I believe in miracles!